Biodiversitetspåverkan

Biodiversitetspåverkan är ett begrepp som beskriver hur mänskliga aktiviteter och naturliga faktorer påverkar biologisk mångfald i ett område. Den omfattar förändringar i antalet arter, populationernas storlek, genetisk mångfald samt strukturen i ekosystemen och de tjänster som ekosystemen tillhandahåller, såsom pollinering, vattenreglering och koldioxidupptag.

De viktigaste drivkrafterna bakom biodiveritetspåverkan är habitatförlust och fragmentering, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar, invasiva arter och klimatförändringar. Tillsammans kan dessa faktorer leda till artsutrotning, försämrad populationstillväxt och förändrade sammansättningar i ekosystemen.

Bedömning och hantering av biodiveritetspåverkan görs ofta inom ramarna för miljökonsekvensbedömningar (MKB) och biodiversitetsbedömningar. Indikatorer som används inkluderar artsrikedom, populationsstorlek och genetisk mångfald samt tillgången till ekosystemtjänster. Data hämtas från bland annat IUCN:s röda lista och nationella och regionala övervakningsprogram. Internationella ramverk som FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) och EU:s art- och habitatsdirektiv påverkar hur bedömningar genomförs och vilka mål som sätts.

Åtgärder mot biodiveritetspåverkan innefattar bevarande och restaurering av habitat, skydd av hotade arter, grön infrastruktur, integrerad planering och kompensationsåtgärder för förlust av biologisk mångfald genom så kallade offset-åtgärder när det är lämpligt. Övervakning och anpassningar följer ofta uppförandet av policy och lagstiftning för att stödja hållbart bruk av naturresurser och bevara ekosystemens motståndskraft mot framtida tryck.