miljökonsekvensbedömningar

Miljökonsekvenser är de effekter som ett planerat projekt eller en policy kan få på miljön, inklusive natur och ekosystem, vatten och luft, mark, kulturmiljö samt människors hälsa och livsvillkor. Konsekvenser kan vara direkta eller indirekta och uppträda lokalt eller längre bort, samt kumulativa när flera projekt verkar samtidigt. Vanliga frågor rör förändrad markanvändning, habitatförändringar, buller, utsläpp av föroreningar, påverkan på vattenkvalitet och vattenflöden samt socioekonomiska effekter som arbetsmarknad och boendemiljö.

I Sverige och inom EU regleras ofta bedömningar av miljökonsekvenser genom miljökonsekvensbedömning (MKB) eller miljökonsekvensbeskrivning, särskilt för projekt som kan få betydande miljöeffekter. Processen inleds vanligtvis med screening för att avgöra om en MKB krävs, följt av samråd eller remiss, scoping och upprättande av en MKB som redogör för projektets potentiella effekter och vilka alternativ och åtgärder som kan minska dem. En grundlig MKB omfattar befintliga förhållanden, prognoser för framtiden, bedömningar av direkta, indirekta och kumulativa effekter samt osäkerheter. Den ska även beskriva alternativescenariot och en plan för uppföljning och övervakning.

Efter samråd granskas MKB:n av myndigheter och följs upp av beslut med villkor för mitigering och övervakning. Efter genomförandet sker ofta uppföljning av effekter. Begränsningar inkluderar osäkerhet i prognoser och behov av kontinuerlig övervakning. Miljökonsekvenser används för att informera beslut, minska negativa effekter och förbättra planering och transparens.