Beslutsgångar

Beslutsgångar betyder i svenskt sammanhang de sekvenser av steg, aktörer och instanser som tar ett beslut inom en person, organisation eller samhällsinstans. Begreppet används inom både psykologi, företagande och offentlig förvaltning och betonar att beslut ofta följer tydliga eller informella vägar snarare än plötsligt uppdykande slutsatser.

Inom kognitiv psykologi beskriver beslutsgången hur problemanalys, målformulering, informationssökning, alternativgenerering, utvärdering av alternativ och beslut; ofta under påverkan av kognitiva biaser och olika beslutsstrategier (t ex snabb, intuitiv System 1; noggrann, analytisk System 2).

Inom organisatorisk och offentlig sektor refererar beslutsgången till den proceduralväg ett ärende följer innan beslut: initiering, underlag och analys, samråd och remiss, beslut i nämnd eller styrelse, formell beslut och implementering, samt uppföljning. Det finns formella regler och riktlinjer som syftar till transparens och ansvarsskyldighet. Flödet kan vara centraliserat eller federerat och varierar mellan myndigheter, företag och kommuner.

Verktyg och metoder som används för att kartlägga och optimera beslutsgångar inkluderar processkartläggning, flödesscheman, beslutsregler och beslutsstöd, samt besluts- och riskanalyser. Beslutsträd och flowcharts används för att illustrera alternativa vägar och konsekvenser.

Se även beslutsfattande, beslutsprocessen, policycykeln samt relaterade begrepp som beslutsorgan och styrning.

---