Baroreseptorreflekser

Baroreseptorreflekser är de fysiologiska mekanismer som reglerar blodtrycket genom baroreceptorer i carotis sinus och arcus aortae. Dessa receptorer känner av förändringar i kärlväggens töjning när blodtrycket ändras och ger kontinuerlig feedback till centrala nervsystemet.

Afferenta signaler leds via nerverna CN IX (glossopharyngeus) från carotis sinus och CN X (vagus) från arcus aortae till nucleus tractus solitarii i medulla oblongata.

Från centralnerven kommer efferenta kontrollsignaler som reglerar sympatisk och parasympatisk aktivitet. Vid ökat artärtryck ökar baroreceptorernas aktivitet vilket ökar parasympatisk utflöde till hjärta och minskar sympatisk input till hjärta och blodkärl, vilket sänker hjärtfrekvens, kontraktilitet och kärlton. Vid lågt tryck minskar baroreceptoraktiviteten vilket ökar sympatisk ton och minskar parasympatisk aktivitet, vilket höjer hjärtfrekvens och orsakar vasokonstriktion.

Dessa reflexer bidrar främst till kortsiktiga blodtrycksregleringar och stabilisering under skiftande lägen och fysisk aktivitet. Receptorerna kan anpassa sin känslighet över tid genom en process som kallas återställning (reset), vilket gör att de svarar mot nya referensnivåer vid kroniska blodtrycksförändringar.

Kliniskt är carotis-sinusmassage användbar vid vissa tachyarytmier men kan provocera synkope hos känsliga patienter. Baroreflexsvikt ses vid autonoma störningar och neuropati och kan bidra till ortostatiska besvär.

Baroreflexkänslighet (BRS) används som mått på reglering av blodtryck i klinik och forskning.