tachyarytmier

Tachyarytmier, eller tachyarrhythmier, är en grupp av onormala hjärtrytmer som kännetecknas av en för hög hjärtfrekvens jämfört med normalt vilande tillstånd hos personen. Hos vuxna definieras ofta takykardi som ett hjärtslag över cirka 100 slag per minut. Tachyarytmier kan uppkomma episodiskt eller vara persistenta och kan orsakas av fysiologiska faktorer, sjukdomar i hjärtat eller påverkan av läkemedel eller elektrolytförhållanden.

Klassificeringen delar vanligtvis upp tachyarytmier i supraventrikulära och ventrikulära. Supraventrikulära tachyarytmier kommer från områden ovanför ventriklarna och inkluderar sinusknutestakykardi, förmaksflimmer, förmaksfladder, förmaks-takykardi och AV-nodalt reentrytakykardier. Ventrikulära tachyarytmier uppstår i ventriklarna och omfattar monomorf VT, polymorft VT och torsades de pointes; dessa är ofta förknippade med strukturella hjärtsjukdomar eller metabolisk/medicinsk påverkan och kan medföra hög risk för allvarliga komplikationer.

Diagnosbasen är elektrokardiogrammet (EKG) som särskiljer rytmen; vidare utredning kan inkludera långtids- eller händelsebaserad monitorering, ekokardiografi för hjärtfunktion och hjärtliga strukturutvärderingar samt blodprover för elektrolyter, sköldkörtelfunktion och läkemedelsnivåer.

Akut behandling beror på stabilitet och typ av tachyarytmi. Vid hemodynamisk instabilitet används synkroniserad flimmerlösning. Stabil SVT kan hanteras med vagala manövrar och adenosin; hastighetskontroll ges ofta med beta-blockerare eller kalciumantagonister. VT med puls behandlas med antiarytmetika eller synkroniserad takykardiversion; VT utan puls kräver omedelbar defibrillering. För förmaksflimmer eller andra arytmier bedöms strokeiskemi med riskstratifiering (t.ex. CHA2DS2-VASc) och antikoagulation övervägs.

Långsiktig behandling fokuserar på att kontrollera symtom, förebygga återfall och förhindra komplikationer. Strategier inkluderar behandling av bakomliggande orsaker, läkemedelsbaserad rytm- eller frekvenskontroll, ablation vid lämpliga vårdtillstånd och, vid risk för allvarliga ventrikulära arytmier, implanterbar defibrillator eller kirurgiska alternativ. Livsstilsjusteringar och noggrann uppföljning är viktiga delar av vården.