förmaksfladder

Förmaksfladder, eller atrial flutter, är en supraventrikulär arytmi där förmaken får en mycket snabb och regelbunden elektrisk aktivitet. Atrialt taktfrekvens är ofta cirka 250–350 slag per minut, vanligtvis omkring 300. Ventiklarna följer ofta en fördröjd block, exempelvis 2:1 eller 3:1, så att pulsen blir regelbunden men snabb. På elektrokardiogrammet ses ofta sågtandsmönster av fluttervågor i inferiora ledningar.

Orsak och mekanism: Typisk flutter beror oftast på en reentrycirkulation i höger förmak genom cavotricuspidisthmus. Atypiska flutter-patologier involverar andra banor och kan kräva olika behandling. Finns ofta samsjuklighet som hjärtsvikt, tidigare hjärtkirurgi eller andra strukturella hjärtproblem.

Symtom och diagnos: Symtomen varierar och kan vara palpitationer, trötthet, dyspné eller brösttryck; vissa upplever inga besvär. Diagnos ställs med elektrokardiogram som visar det regelbundna, snabba atriala rytmen och karakteristiska fluttervågor. Hjärtats struktur bedöms med ekokardiografi och risk för stroke bedöms med CHA2DS2-VASc. Långtidsregistrering kan behövas om fladderperioder är intermittent.

Behandling och prognos: Akut behandling kräver elektrisk kardioversion vid hemodynamisk instabilitet. Vid stabil patient används rate-kontroll (beta-blockerare eller kalciumantagonister; ibland digoxin) för att sänka frekvensen. Rhythm-kontroll kan övervägas med antiarytmika eller elektrisk cardioversion. Kateterablation av cavotricuspidisthmus ger ofta snabb och långvarig bot för typisk flutter. Antikoagulation enligt CHA2DS2-VASc ordineras för att minska risk för stroke. Prognos är generellt god vid behandling, men recidiv är vanligt om endast symptomdämpande åtgärder används; ablation ger ofta låg återfallsrisk.