utflöde

Utflöde är inom hydrologi och närliggande fält termen för den punkt eller process där vatten eller andra ämnen lämnar ett system. Det kan gälla en sjö, damm, avrinningsområde eller annan vattenmassa där vattnet rör sig vidare nedströms till en annan vattenkälla, till exempel en flod eller hav. Ordet utflöde kommer från sammansättningen av ut och flöde och kan även användas om utsläpp av andra ämnen, såsom avloppsvatten eller industriellt vatten.

I hydrologi och limnologi mäts och analyseras utflöde ofta som flöde, vanligtvis betecknat som Q och uttryckt i kubikmeter per sekund. Flödet varierar med årstider, nederbörd, markfuktighet och förändring i lagringen i sjön eller dammen. Den grundläggande principen är att utflöde regleras av tillrinning och förändring i lagring under givna förhållanden; i ett tillstånd där lagringen är konstant är utflödet lika med tillrinningen. Praktiskt påverkas utflödet också av naturliga och mänskliga begränsningar som topografi, damgator och vattenreglering.

Betydelse och tillämpningar: Utflöden är centrala för vattenbalanser och nedströms ekologi. De påverkar vattentillgången, spridningen av näringsämnen och sediment samt miljötillståndet i mottagande vattenföringar. Förvaltning övervakar utflöden vid dammar, reningsverk och mätningsstationer. I vattenmodellering används utflöden för att uppskatta avrinningsområdens avrinning, planera vattenförsörjning och bedöma effekter av klimatförändringar.