Backstråla

Backstråla, eller bakstrålning, är strålning som studsar tillbaka i riktningen mot källan efter att ha träffat ett material. Fenomenet uppstår när inkommande strålning interagerar med atomernas elektroner och kärnor, varpå en del av energin sprids tillbaka mot källan, oftast genom Compton-spridning. Eftersom de återreflekterade fotonerna ofta har lägre energi än de inkommande används backstråling särskilt för att undersöka ytliga eller tunna skikt i material.

Användningar av backstråling finns inom flera områden. Inom säkerhet och medicinsk bildteknik används backscatter-X-ray-system för att avbilda föremål närmast ytan eller under kläder utan att djup penetrering sker; systemet registrerar strålnings som studsar tillbaka till detektorn och därigenom framträder objektens ytliga struktur. Inom industriell radiografi används backstråla för att få information om ytliga skikt och gränsskikt i material. Inom fjärranalys och optisk/elektronisk kommunikation betecknar begreppet backscatter den del av energin som återvänder till mottagaren efter interaktion med atmosfären, havs- eller markytan, vilket ger information om ytråhet, fukt och sammansättning.

Säkerhet och mätning av backstråling kräver noggrann kalibrering och skydd eftersom strålningen oftast ger mindre penetrering än direkta strålar. Backstråleffekten varierar med materialets densitet och atomnummer samt strålningens energi och vinkel, vilket gör den användbar men också känslig för olika förhållanden.