Attityder

Attityder, i psykologisk och sociologisk användning, är evaluativa dispositioner gentemot objekt, personer eller händelser. De uppfattas som positiva eller negativa och påverkar hur vi uppfattar och interagerar med omvärlden. Vanligtvis beskrivs attityder som en kombination av tre komponenter: kognitiva (tankar och uppfattningar om objektet), affektiva (känslor och värderingar) och beteendemässiga (förväntningar om hur man kommer att bete sig i relation till objektet).

Bildningen av attityder sker genom socialisation, erfarenheter, information och identitet. Attityder formas av familj, vänner, medier och kultur, och de kan ändras när ny information eller erfarenheter utmanar tidigare uppfattningar. Teorier som kognitiv dissonans betonar hur människor strävar efter intern konsistens och hur attityder kan förändras då motsägelsefull information upplevs. Teorin om planerad beteende fokuserar på hur attityder ofta bidrar till avsikter och handlingar, samtidigt som normer och upplevd kontroll över beteendet spelar roll.

Mätning av attityder sker vanligtvis genom självrapporterade verktyg som likertskalor och semantisk differential, men implicita attityder kan fångas med projektiva eller mått som IAT (Implicit Association Test). Attityder är ofta starkt kontextberoende och kan vara olika i olika situationer eller över tid. De kan vara kulturellt varierade och spegla sociala identiteter och maktrelationer.

Sammanfattningsvis är attityder centrala i hur människor tolkar och reagerar på sina omgivningar. De är dynamiska, flerdimensionella och ofta kopplade till beteende, men deras prediktiva kraft är varierande och beroende av sammanhang.