Artanpassningar

Artanpassningar är processer genom vilka arter utvecklar egenskaper som gör dem bättre lämpade att överleva och reproducera i sin miljö. Sådana anpassningar är i regel genetiskt nedärvda och förts vidare över generationer genom naturligt urval. Detta skiljer dem från kortsiktiga acclimatiseringar, där individer anpassar sig inom sin livstid utan att egenskaperna är ärftliga.

Anpassningar kan vara morfologiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Morfologiska anpassningar omfattar förändringar i kroppsform, färgteckning eller skyddande strukturer; fysiologiska inkluderar toleranser och regleringar av metabolism, vatten, salt eller temperatur; beteendemässiga omfattar migrering, tidpunkt för aktivitet eller fortplantningsstrategier.

Utvecklingen av artanpassningar sker genom genetisk variation i populationen som ger olika egenskaper och påverkar överlevnad och reproduktiv framgång i en viss miljö. Naturligt urval favoriserar de egenskaper som gör organismen bättre anpassad. Andra evolutionsprocesser som mutation, genetisk drift och genflöde bidrar också till variationsmönster och utvecklingen av anpassningar.

Exempel finns över hela livet: isbjörnar med vit päls och tjockt underhudsfett i arktiska miljöer; näbbanpassningar hos fåglar till olika födokällor; kamouflage hos många djur i olika livsmiljöer. Darwinfinkarnas olika näbbformer på Galápagosöarna illustrerar hur miljön driver anpassningar inom en art.

Artanpassningar är centrala inom evolutionsbiologi och ekologi och förklarar hur arter överlever och utvecklas under skiftande klimat- och habitatförhållanden. Se även evolutionslära.