Arbetsmiljötoxikologi

Arbetsmiljötoxikologi är en disciplin inom arbetsmiljö- och toxikologi som studerar hur kemiska, fysiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön påverkar arbetstagares hälsa. Den integrerar kunskap om dos-respons, exponeringsintensitet och varaktighet samt individuella sårbarheter för att bedöma risker och föreslå åtgärder. Huvudfokus ligger på förebyggande riskbedömningar, övervakning av exponering och utformning av skyddsåtgärder i arbetslivet.

Exponering och riskbedömning: Arbetstagarens risker identifieras genom systematiska bedömningar av vilka ämnen som finns, i vilken form, hur de når kroppen och hur mycket som absorberas eller tas upp. Faror, dos-respons och exponeringens intensitet och varaktighet används för att bedöma risknivån och behov av åtgärder.

Vanliga arbetsmiljöagenter inkluderar damm (framför allt respirabel kvarts), metaller och deras föreningar, organiska lösningsmedel samt biologiska agens vid laboratorie- och vårdarbete. Exponering övervakas ofta med luftprov och biomonitorering. Skyddsåtgärder följer en skyddshierarki: eliminering eller substitution av farliga ämnen, tekniska åtgärder som ventilation och avskärmning, administrativa åtgärder samt personlig skyddsutrustning vid behov.

Regelverk och tillämpning: I Sverige styrs arbetsskyddet av Arbetsmiljöverket och EU:s regelverk som REACH och CLP vad gäller registrering, bedömning och klassificering av farliga kemikalier samt arbetsmiljögränsvärden. Arbetsgivare ska genomföra riskbedömningar, dokumentera åtgärder och följa upp exponering och hälsorisker.

Yrkesrollen: Arbetsmiljötoxikologer arbetar i företag, myndigheter och konsultföretag med riskbedömningar, tolkning av biomonitoreringsdata och rådgivning om skyddsåtgärder samt uppföljning av långsiktiga hälsorisker.