Aldosteronbildning

Aldosteronbildning är syntesen av aldosteron, kroppens främsta mineralocorticoid. Denna steroid bildas i zonen glomerulosa i binjurebarken och reglerar kroppens natrium- och kaliumbalans samt blodvolym och blodtryck. Den huvudsakliga regleringen sker genom renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) och plasmakoncentrationen av K+. ACTH kan ge en tillfällig stimulering men är inte en primär regulator.

Syntesen följer en kolesterolbaserad väg. Kolesterol omvandlas till pregnenolone via enzymet CYP11A1 (P450scc). Pregnenolone omvandlas till progesterone genom 3β-HSD. Progesterone reagerar vidare via 21-hydroxylas till 11-deoxycorticosteron, som genom 11β-hydroxylas omvandlas till corticosteron. Corticosteron omvandlas slutligen till aldosteron av aldosteronsyntas (CYP11B2), som är särskilt aktiv i zonen glomerulosa.

Regleringen av aldosteronbildning sker främst genom RAAS och plasmakalium. Angiotensin II ökar intracellulärt Ca2+ i glomerulosa-cellerna och stimulerar steroidogens, därmed ökning av aldosteronproduktion. Högt K+-nivåer depolariserar cellerna och ökar Ca2+-inflöde, vilket också stimulerar syntesen. Reninfrisättning från juxtaglomerulära celler i njuren initierar RAAS, vilket leder till ökat angiotensin II och därmed ökad aldosteronproduktion. ACTH bidrar till en snabb, kortvarig stimulering men har en begränsad roll i den långsiktiga regleringen.

Aldosteron verkar genom mineralokortikoidreceptorn i principalceller i samlingsrören, vilket ökar expressionen och aktiviteten av ENaC-kanaler och Na+/K+-ATPas. Det leder till ökad Na+ reabsorption och kaliumsekretion, vilket ökar plasmavolym och blodtryck samt bidrar till syra-bas-balansen. Kliniskt märks hyperaldosteronism med högt blodtryck och hypokalemi, samt hypoaldosteronism med hyperkalemi och metabol acidos.

---