överinstruerande

Överinstruerande är en term inom pedagogik och kommunikation som beskriver en undervisnings- eller kommunikationsstil där en avsändare ger överdrivet mycket instruktion, detaljer och föreskrivna åtgärder, vilket lämnar liten frihet för elevens initiativ eller utforskning. Begreppet används i svenska utbildningsdebatter för att beteckna metoder som betonar kontroll framför elevcentrering och självständig problemlösning.

Ordet bildas genom prefikset över-, som signalerar överdrift, och instruerande, som betyder den som instruerar. Det är vanligtvis ett kritiskt eller journalistiskt begrepp snarare än en etablerad teoretisk modell.

Vanliga kännetecken är mycket detaljerade, steg-för-steg-instruktioner, starkt styrd struktur, tät övervakning och snabb korrektion av misstag, samt begränsat utrymme för frågor eller egen målformulering. Förekomster finns i klassrum, företagsutbildningar, digitala handledningar och onboarding-processer.

Konsekvenserna kan vara ökad kognitiv belastning och minskad känsla av självbestämmande och motivation. Den kan hämma överföring av kunskap till nya sammanhang och begränsa kreativitet, särskilt vid uppgifter som kräver nytänkande eller anpassning till elevens förkunskaper.

Överinstruerande står ofta i konflikt med elevcentrerad undervisning och mer utforskande eller autonomistödjande metoder, såsom inquiry-based learning. Vissa studier pekar på att överinstruerande kan fungera för tydliga procedurbaserade uppgifter hos nybörjare, men riskerar att vara kontraproduktiv längre sikt om den inte anpassas till elevens nivå och mål.

Se även: direkt undervisning, guidande undervisning, autonomistöd, kognitiv belastning.