ögonrörelser

Ögonrörelser syftar på ögats rörelse i ögonhålan i förhållande till huvudet. De gör det möjligt att samtidigt se när man rör sig och att fästa blicken på föremål som flyttar sig. Ögonrörelserna styrs av extraokulära muskler som kontrolleras av hjärnstammens och cerebellums nätverk och av hjärnbarkens ögonmotoriska banor.

De viktigaste typerna är fixeringar, där blicken hålls stilla; sakkader, snabba blickrörelser mellan mål; följningar (smooth pursuit), där ögat följer ett rörligt mål; och vergensrörelser, som justerar ögonens inbördes position för korrekt djupuppfattning. Andra fenomen inkluderar mikrosakkader och nystagmus samt vestibulo-ökulär reflexen (VOR).

Kontrollen av ögonrörelserna involverar flera strukturer. Sakkader styrs av superiora colliculus och frontala ögonfält samt hjärnstamsgeneratorer som PPRF. Smidiga följningar kräver lillhjärnan (flocculus/paraflocculus) och parietotemporala områden. VOR integrerar information från vestibularorganet i innerörat för att stabilisera bilden vid huvudrörelser.

Funktionerna är att stabilisera bilderna under rörelser, följa rörliga föremål och använda vergens för djupuppfattning. Ögonrörelserna används också i läsning och generell visuell uppmärksamhet genom att systematiskt sampla visuell information.

I klinisk och forskningssammanhang mäts ögonrörelser ofta med elektrookulografi (EOG), infraröd videookulografi eller scleral coils. Avvikelser som nystagmus, strabism eller störningar i ögonmotorisk kontroll kan tyda på neurologiska tillstånd och kräver vidare utredning.

Utvecklingen av ögonrörelser sker under barndomen och förbättras över tid. Åldern försämrar ofta snabbhet och precision något, vilket kan påverka stabilitet av blicken och läsning.