Återhäftning

Återhäftning betecknar processen då vävnader eller ytor som varit åtskilda åter bildar förbindelse genom nybildad bindväv. Begreppet används främst inom medicin för att beskriva återbildade vävnadsförbindelser, till exempel peritoneala adhesions som uppstår efter bukkirurgi eller annan vävnadsskada. Fibrotisk bindning utvecklas när inflammation driver fibroblast- och myofibroblastaktivering och produktion av extracellulärt matrix; fibrin bryts inte tillräckligt, vilket leder till sammanväxande vävnad. Detta kan orsaka obstruktion, smärta eller funktionsnedsättning beroende på plats och omfattning.

Vanliga sammanhang är postoperative adhesions i buken, gynekologiska adhesions som kan påverka fertilitet och smärta, samt adhesionsbildning i andra vävnader efter trauma eller inflammation. Förebyggande innebär försiktig kirurgisk teknik, minimal vävnadsskada, god hemostas och användning av antiadhesionsbarriärer eller geléer; tidig mobilisering och behandling av infektion och inflammation kan också minska risken. Behandling av symtomatiska återhäftningar kan kräva kirurgisk friläggning av sammanväxningar, men återbildning är vanligt förekommande.

Diagnos baseras oftast på klinisk bild och patientens symtom; bilddiagnostik används vid misstanke om organiserade eller betydande adhesions, och laparoskopi kan vara diagnostisk och ibland terapeutisk i vissa fall. Forskning fokuserar på bättre förebyggande strategier och behandlingar för att minska återkomsten av åtgärdade adhesions.

---