återstängningsrespons

Återstängningsrespons är ett begrepp som används i flera discipliner för att beskriva den respons ett system uppvisar när en tidigare stängd eller undertryckt process återaktiveras. Fenomenet kännetecknas ofta av en snabb återgång till aktivitet, en möjlig överkompensation (övershoot) eller en period av tillfällig instabilitet innan systemet stabiliseras. Orsakerna kan vara kopplade till homeostatisk anpassning, förändrad receptoraktivering eller lagrade mekanismer som reagerar när blockering eller inaktivitet upphör.

I fysiologi och neurovetenskap uppträder återstängningsresponsen exempelvis som rebound-depolarisation eller återaktivering av receptorer efter en period av desensibilisering eller hyperpolariserande inhibition. I farmakologi och klinisk behandling är återstängningsrespons ofta relevant när behandling upphör, vilket kan leda till återkomst av symtom eller upplevd överkompensation av den normala funktionen. Inom elektroteknik och teknikrelaterade områden används termen för att beskriva hur skyddsföremål eller styrsystem återgår till normala lägen när ett fel eller en avbrottlig störning har avlägsnats.

Betydelsen av återstängningsrespons ligger i att förstå och förutse hur system reagerar vid återgång till ett normalt tillstånd efter en blockering. Det är särskilt viktigt vid läkemedelsplanering, behandling av störningar i nervsystemet och i design av säkra och robusta kontrollsystem. Termen kan variera mellan fält, men kärnan är beskrivningen av rebound- eller återaktiveringsfenomen efter upphörd inhibering.