återrapportering

Återrapportering är en term som används i Sverige för att beskriva processen att lämna återkopplat resultat- och resursredovisning till uppdragsgivare, myndighet eller andra intressenter efter avslutad eller delvis genomförd insats. Den syftar till att skapa transparens, ansvar och möjligheter till lärande utifrån vad som genomförts och vilka effekter som uppnåtts.

Återrapportering används inom offentliga verksamheter, forskning, utbildning, näringsliv och NGO-sektorn. Den kompletterar annan styrning genom att sammanfatta mål, genomförda aktiviteter, kostnader, leveranser och effekter samt att tydliggöra eventuella begränsningar och villkor i uppdraget. I många fall följer dokumentet en uppställd mall eller krav från finansiärer eller styrande organ.

Vanligt innehåll i en återrapportering är en sammanfattning av syfte och mål, beskrivning av genomförda aktiviteter, resultatmått och indikatorer, metod och datakvalitet, ekonomisk redovisning, risker och åtgärder, effekter och lärdomar samt planer för fortsatt arbete. Rapporten kan innehålla bilagor med detaljerad data, metoddokument och kommentarer från olika aktörer.

Återrapportering skiljer sig från uppföljning i att uppföljning ofta sker kontinuerligt under projektets gång, medan återrapportering är en formell kommunikation till externa eller interna beslutsfattare efter genomförda delmål eller projektets slutförande. Det anses ofta vara ett kontrakts- eller myndighetskrav och bör därför vara transparent, konsekvent och verifierbar.

Bästa praxis inkluderar tydliga mål, relevanta indikatorer, kvalitativ och kvantitativ data av god kvalitet, tydlig finansredovisning och lärdomar som kan tillämpas i framtida arbete.