ägglossningens

Ägglossningen, eller ovulationen, är den fas i menstruationscykeln då en mogen äggcell frisätts från äggstocken. I svenskan används formen ägglossningens i fraser som beskriver den hormonella regleringen eller konsekvenserna av ägglossningen. Processtiden och dess exakt mekanism kan variera mellan individer, men den är central för fertilitet och menstruationscykeln.

Den inträffar normalt mitt i cykeln, ofta ungefär mellan dag 12 och dag 16 i en regelbunden 28‑dagars cykel. Flyttningar i cykellängd innebär att ovulationen kan ske tidigare eller senare. Efter ägglossningen stiger progesteron, medan östrogen fortsatt spelar en roll i den luteala fasen.

Hormonell reglering: Follikelstimulerande hormon (FSH) främjar mognad av folliklar i äggstockarna. En kortvarig topp av luteiniserande hormon (LH) utlöser brustningen av den mogna follikeln och äggcellen frisätts. Efter ägglossningen dominerar progesteron, vilket förbereder livmodern för eventuell graviditet.

Tecken och spårning: Cervikalsekretet blir ofta mer klibbigt och rinnigt under ägglossningen. Basal kroppstemperatur ökar något efter ägglossningen, och vissa använder ägglossningstest som mäter LH‑toppen. Fertiliteten är högst under ett smalt fönster runt ägglossningen, eftersom spermier kan överleva i kvinnans könsorgan i flera dagar samtidigt som äggcellen är fertile endast under ungefär ett dygn.

Relation till fertilitet och hälsa: Regelbunden ägglossning är ofta tecken på normal reproduktiv funktion. Anovulation eller oregelbunden cykel kan förekomma vid tillstånd som PCOS, stress eller hormonrubbningar och kräver medicinsk uppföljning om graviditet önskas eller om man upplever smärta eller andra oroande symtom.