växtstruktur

Växtstruktur är en översikt över hur en växts kropp är byggd och organiserad för tillväxt, transport och fortplantning. Den kan delas in i två huvudsystem: rot-systemet som förankrar växten och absorberar vatten och närsalter, samt skott-systemet som bär stjälk, blad och reproduktiva strukturer. Växtstrukturen uppstår genom cellernas växtning, specialisering och aktivt meristemarbete.

Rot-systemet varierar mellan arter: många växter har en taprot med en dominerande huvudrot, medan andra har ett fibröst rotsystem av många likvärdigt stora rötter. Rötterna fungerar som vatten- och näringsledningar och förankrar växten i marken. De ofta bildar symbioser med mykorrhizapopulationer som förbättrar näringsupptaget. Rötterna kan också bilda adventiva rötter och specialiserade förankringsstrukturer.

Skott-systemet omfattar stjälk, blad och blommande organ. Stjälken ger stöd och transporterar vatten, näring och socker mellan rötter och ovanjord. Bladen har fotosyntes och gasutbyte som centrala funktioner. Reproduktionsorganen hos blomväxter uppträder ofta i knoppar som utvecklas till blommor. Växten uppvisar modularitet genom knoppar och axillära knoppar som kan ge nya skott.

Vävnadsmässigt består växter av olika vävnader: epidermis som skyddar och reglerar gasutbyte, cortex och endodermis runt kärlsystemet samt ett kärlsystem med xylem och phloem för vatten- och näringstransport. Vid sekundär tillväxt bildas kambium och periderm hos vedartade växter, vilket ger ökat stöd och transportkapacitet och skapar årsringar.

Växtstruktur varierar kraftigt mellan herbaceösa och lignifierade växter och speglar livsform, miljöanpassningar och jordbrukets behov.