växtmikroorganismsymbioser

Växtmikroorganismer är mikroorganismer som lever i nära relation till växter och påverkar deras tillväxt, näring och skydd mot stress. De största grupperna är bakterier, svampar, arkéer, alger och protister, och de förekommer i olika växtmiljöer, framför allt i rhizosfären (området runt rötterna), phyllosfären (bladen) och i vävnader som endofytter.

Växtmikroorganismer kan ha flera positiva effekter. Nitrogenfixerande bakterier som Rhizobium omvandlar atmosfäriskt kväve till former som växter kan ta upp och används särskilt av baljväxter. Mykorrhizala svampar förstorar växternas vatten- och fosforuptag genom symbios, och olika bakterier och svampar från jord och vävnad främjar tillväxt genom hormonsignalering och fosfatolöslighet. Endofytiska mikroorganismer kan stärka växters försvar och öka motstånd mot stress. Inom jordbruk och växtproduktion används dessa mikroorganismer också i biologisk bekämpning mot patogener genom konkurrens, antibiotikaproduktion och inducerad försvarsresponser.

Växtpatogener utgör en mot-sida och inkluderar vissa bakterier, svampar och oomyceter som orsakar sjukdomar hos växter. Utfallet av växt-mikroorganisminteraktionen beror på växtens genetiska motstånd, miljöförhållanden och mikrobiella samhällen i rötter och blad.

Forskning och tillämpningar syftar till att kartlägga mikrobiella samhällen och deras funktioner med kulturbaserade metoder och moderna genomikverktyg. Betydelsen av biofertilizers, mykorrhizal inoculants och biokontrollprodukter ökar för hållbar jordbrukspraxis.