vädertätningen

Vädertätningen är en samling metoder och material som används för att göra byggnader luft- och vattentäta i skeden där konstruktionen möter utomhusklimatet. Syftet är att hindra drag och inträngning av vatten, samtidigt som energiförluster från värmeöverföring minimeras. Vädertätningen är en grunddel av byggnadens klimatskal och samverkar med isolering och ventilation.

Den omfattar tätningar i byggnadens skalskikt, till exempel tätningar runt fönster och dörrar, fogar mellan olika byggnadsdelar samt genomföringar för rör, kabel och ventilation. Man skiljer ofta mellan lufttäthet (förhindrar luftläckage) och vattentäthet (hindrar vatteninträngning vid regn eller snösmältning). Olika områden, som fasader, tak och grund, kräver anpassade lösningar och material för att hantera rörelser och exponering.

Vanliga metoder och material inkluderar tätningslister och gummiprofil runt dörrar och fönster, fogmassa av silikon eller polyuretan, tätningsband samt flexibla tätningsmaterial i jämnt och spricktåligt utförande. För större oregelbundenheter används sprutskum av polyuretan i byggnadsfickor. Vid permanenta genomföringar och expansioner används ofta expansionsfogar och brandsäkra eller UV-tåliga produkter som behåller tätheten över tid.

Installationen bör ta hänsyn till materialens kompatibilitet med underlaget, byggnadens rörelser och klimatet. Tätningsprodukter måste ha rätt elasticitet, åtgärda rörelser utan att spricka och vara tåliga mot fukt och UV-strålning. Rätt utförd vädertätning minskar risk för fuktproblem och energikostnader.

Underhåll innebär regelbunden kontroll av tätningar, lister och fogar. Sprickor eller avflagnade tätmedel åtgärdas genom re-tätning eller byte av komponenter för att bevara funktion och livslängd. Rekommenderade intervall varierar beroende på material, exponering och byggnadens klimat. Se även byggnadens klimatskal och energiprestanda.