viskitetsskillnader

Viskositet är ett mått på ett ämnes motstånd mot flöde eller skjuvning. Viskositetsskillnader avser skillnader i viskositet mellan vätskor eller inom en vätska under olika förhållanden och har stor betydelse för hur vätskor beter sig i naturen och i teknik.

Faktorer som påverkar viskositet är bland annat temperatur, tryck, kemisk sammansättning och blandningar. Generellt minskar viskositeten hos de flesta vätskor när temperaturen ökar, vilket gör att ämnen flyter lättare vid högre temperaturer. Sammansättning och molekylstrukturer med starka intermolekylära krafter (som vatten) tenderar att ha högre viskositet än lätta, små molekyler. Blandningar kan uppvisa viskositetsskillnader beroende på hur molekylerna interagerar med varandra. Tryck kan också påverka viskositeten, särskilt i höga tryckmiljöer, där det ofta ökar men beroende på ämne kan effekten vara komplex.

Viskositet mäts i enheter som pascal-sekund (Pa·s) eller centistokes (cSt). Olika typer av viskometrar används, till exempel kapillärviskometrar och roterande viskometrar. En viktig uppdelning är mellan Newtonska vätskor, där viskositeten är konstant oberoende av skjuvhastigheten, och icke-Newtonska vätskor, där viskositeten ändras med skjuvning eller tid (till exempel shear-thinning eller shear-thickening).

Betydelsen av viskitetsskillnader märks inom motorolja, livsmedel, läkemedel och tillverkningsprocesser, där rätt viskositet påverkar smörjning, pumpbarhet, blandbarhet och värmeöverföring. Förändringar i temperatur eller blandning kan därför leda till avsevärda förändringar i vätskors beteende.