viktstatus

Viktstatus är ett kliniskt begrepp som används för att beskriva en patients vikt- och nutritionsstatus. I patientjournaler dokumenteras vanligtvis aktuell vikt, längd och viktförändringar över tid samt beräknat body mass index (BMI). Viktstatus används som en del av den övergripande bedömningen av näringsbehov, sjukdomspåverkan och planering av behandlingar.

Mätning och tolkning av viktstatus kräver noggranna procedurer. Vikt bör tas med en kalibrerad våg, ungefär samma tid på dagen och enligt standardiserade rutiner. Längd mätts, eller uppgifter om tidigare längd används för att beräkna BMI, som är vikt i kilo delat med längd i meter i kvadraten. En vanlig uppdelning är: BMI under 18,5 är undervikt, 18,5–24,9 normalvikt, 25–29,9 övervikt och 30 eller mer obesitas. Viktstatus kan kompletteras med information om viktförändringar över tid.

Viktförändringar är centrala för bedömningen. Oavsiktlig viktminskning på cirka 5–10 procent under de senaste 6–12 månaderna är kliniskt signifikant och kan indikera malnutrition eller underliggande sjukdom. Viktökning kan bero på vätskeretention eller förändringar i kroppssammansättning. Vikttrenden tillsammans med BMI och nutritionsstatus används för att riskbedöma patienter och anpassa behandlingar.

Begränsningar finns; viktstatus säger inte allt om kroppssammansättning eller funktion. Till exempel kan hög muskelmassa ge högt BMI utan övervikt, och vätskeansamling kan förvränga viktmått hos vissa patienter. Klinisk bedömning kompletterar därför viktstatus.