vektorbiologi

Vektorbiologi är studiet av vektorer – organismer som överför patogener mellan djur och människor – samt deras biologi, beteende och miljö i relation till värdar och smittbärare. Fältet tillhör medicinsk entomologi och epidemiologi och undersöker vektorers livscykler, ekologi och roll i sjukdomsspridning.

Vanliga vektorer är myggor (Anopheles, Aedes, Culex), fästingar och sandflugor. De överför patogener som orsakar malaria, dengue, Zika och chikungunya, West Nile-virus samt borrelia och Leishmania. Smittspridningen påverkas av vektorers biologi, beteende och miljö, inklusive klimat, markanvändning och urbanisering.

Nyckelbegrepp är vektorkompetens, vektorkapacitet och vektorens livscykel samt populationens storlek och rörelser. Metoder inkluderar fält- och laboratoriearbete, övervakning och riskbedömning samt åtgärder som miljöförvaltning (till exempel borttagning av stående vatten), kemisk kontroll, biologisk kontroll (t.ex. Wolbachia-infektion hos myggor eller Bacillus thuringiensis var. israelensis) och genetiska strategier (såsom steriliseringsprogram och forskning om gendrivning).

Utmaningar innefattar insektsmedelsresistens, klimatförändringar som ändrar vektorernas utbredning, urbanisering och gränsöverskridande spridning. Framtida arbete fokuserar på bättre övervakning, riskmodellering och utveckling av hållbara kontrollmetoder samt samarbete mellan hälsosektorn, miljö och samhällen.