vattenavdunstning

Vattenavdunstning är processen där vatten övergår från vätska till ånga vid temperaturer under kokpunkten, genom avdunstning från vattenytan. Den drivs av tillförd värme som ger vattenmolekyler tillräcklig energi för att övervinna de intermolekylära krafterna och lämna vätskans yta. Den latenta värmen för avdunstning krävs per massenhet vatten som avdunskar. Avdunstningen ökar när vattentemperaturen närmar sig omgivningstemperaturen, ytan är större och luftflödet över ytan är starkare.

Faktorer som påverkar avdunstningshastigheten inkluderar vattentemperatur, skillnaden mellan vatten- och lufttemperatur, yta storlek, luftflöde över ytan, samt luftfuktighet och tryck i omgivningen. Lägre luftfuktighet, högre temperaturskillnad och större yta ökar avdunstningen; högre omgivningstryck minskar den något. Närvaro av salter eller andra ämnen kan också minska ångtrycket och därmed avdunstningen.

Jämfört med kokning sker avdunstning ofta vid eller under kokpunkten och kräver inte att hela vätskekolumnen når ångfas. Kokning är snabbare och innebär att ånga bildas i hela volymen. Avdunstning används därmed i processer som torkning och separation där det är önskvärt att vätskan gradvis förångas.

Vanliga tillämpningar inkluderar torkning av livsmedel och kemikalier, avdunstningssystem i vattenbehandling och livsmedelsproduktion, samt olika separationstekniker där lösningar koncentreras eller renas genom avdunstning.

Mätning och enheter: avdunstningshastighet anges ofta i kilogram per kvadratmeter och timme (kg/m² h) eller i liter per kvadratmeter och timme. Mäts genom viktförlust över tid, genom att mäta den producerade ångvolymen eller med sensorer som följer ytan avdunstning.