vattentemperaturen

Vattentemperaturen är den termiska energin i vatten och anger hur varmt eller kallt vattnet är vid en viss plats och tidpunkt. Den mäts vanligtvis i grader Celsius och kan anges som yttemperatur eller som en vertikal temperaturprofil som visar hur temperaturen förändras med djup.

Mätningar görs med termometrar, CTD-sensorer, bojar och fartygsutrustning, ofta i kombination med fjärrmätning som ger yttemperaturen över stora areor. Yttemperaturen avses normalt i vattnets övre skikt, medan profiler används för att kartlägga hur temperaturen ändras med djup i sjöar och hav.

Vattentemperaturen varierar mycket beroende på plats och tid på året. I tempererade klimat följer den ofta årstiderna, med varmare ytvattnet på sommaren och kallare temperaturer vintertid. Sötvatten i insjöar kan nå runt 20–25 °C på sommaren och närma sig fryspunkten under vintern, medan havsvattnet varierar från några få grader i polarområden till uppemot 25–28 °C i tropiska ytvattensområden. Djupet dämpar fluctuationerna, och termiska skikt bildas när solljus värmer ytan snabbare än djupvattnet.

Vattentemperaturen påverkar ekosystemet genom att reglera syreupptagning, metabolism och artfördelning hos vattenlevande organismer. Höga temperaturer kan minska lösligheten av syrgas, öka risk för algblomningar och påverka fiskars lektider och migration. Denna parameter används inom vattenförvaltning, forskning och operativ planering för fritids- och fiskeribruk.

Klimatförändringar bidrar till en generell uppvärmning av många ytvattensystem och ökad variabilitet, vilket får konsekvenser för havsströmmar, isbildning och ekosystemens funktion.