växttillväxt

Växttillväxt är den biologiska processen där växter ökar i massa och dimensioner över tid. Den omfattar främst celldelning i meristem och cellexpansion i färdiga vävnader, vilket leder till längre organ, större blad och utveckling av rötter. Tillväxt kan observeras som längdtillväxt hos stammar och rötter samt som ökning av biomassa och bladarea. Växttillväxt styrs av ett samspel mellan genetiska program och miljöförhållanden.

Växttillväxten regleras av meristematiska vävnader. Apikala meristem ger längdtillväxt i skott och rötter, medan sekundär tillväxt via kambium ökar stammen och grenarnas tjocklek hos träväxter. Örtartade växter uppvisar ofta starkare längdtillväxt i varje tillväxtsäsong än träväxter. Tillväxten av organ beror också på vävnaders förmåga att producera celler och på hur cellerna klarar av att expandera.

Hormoner spelar en central roll. Auxin stimulerar cellförlängning och riktningen för tillväxt, gibberelliner ökar längdtillväxt, cytokininer stimulerar celldelning i meristemer och knoppar, medan abskisinsyra (ABA) ofta hämmar tillväxt och aktiverar stressrespons.

Miljöfaktorerna påverkar starkt. Ljuset reglerar fotosyntes och utveckling av organismer; temperatur påverkar enzymatiska reaktioner; vatten, näring och koldioxid påverkar byggstenar och energibalans. Stressfaktorer som torka, salter eller hög temperatur kan dämpa tillväxten genom hormonella och metaboliska förändringar.

Mätning av växttillväxt sker vanligtvis genom att följa förändringar i biomassa, höjd, stammadiameter, bladarea eller specifik bladarea över tid. Informationen används inom jordbruk, skogsvetenskap och växtfysiologi för att optimera odling och resursanvändning.