vätskebrist

Vätskebrist är ett tillstånd där kroppens vätske- och elektrolytbalans försämras eftersom vätsketillförseln inte motsvarar förlusterna. Vanliga orsaker är svettning vid hög temperatur eller under träning, diarré eller kräkningar, feber, långvarig urinering och vissa läkemedel som diuretika. Äldre personer, små barn och personer med kroniska sjukdomar löper ofta högre risk.

Symtomen varierar med graden av dehydrering. Mild vätskebrist kännetecknas av törst, muntorrhet, mörk urin och trötthet. Vid måttlig till svår dehydrering kan man uppleva yrsel, snabb puls, lågt blodtryck, förvirring eller medvetandepåverkan, torr hud och minskad urinproduktion. Hos barn kan beteende- eller humörförändringar observeras. Diagnos görs främst utifrån klinisk bedömning, medan blod- och urinprover kan vid behov avgöra elektrolytstatus och njurfunktion.

Behandling och vård beror på svårighetsgraden. Vid mild till måttlig dehydrering räcker ofta vätskeersättning via munnen, ofta i små, regelbundna doser. Vid svårare dehydrering eller tecken på cirkulationspåverkan krävs intravenös vätskebehandling och sjukhusvård. Behandlingen ska också rikta sig mot underliggande orsak och övervaka urinproduktion och elektrolytbalans.

Förebyggande strategier inkluderar regelbundet vätskeintag, särskilt vid fysiska ansträngningar och i varmt väder, samt användning av vätskeförnyande lösningar vid mag-tarminfektioner. Undvik eller begränsa alkohol och överdriven koffein som kan öka vätskeförluster.