ultraljuds

Ultraljud, eller ultraljudsdiagnostik, är en medicinsk bildteknik som använder högfrekventa ljudvågor för att avbilda kroppens vävnader och organ. En transducer sänder ljud och fångar de återreflekterade echon. Genom att bearbeta dessa ekon kan ett datorbaserat system skapa bilder i realtid. Ultraljud är i allmänhet icke invasivt och avger ingen joniserande strålning, vilket gör det säkert för patienten vid de flesta undersökningar.

De vanligaste bildprinciperna är B-mode tvådimensionell bild samt Doppler-teknik som bedömer blodflöde och riktning. 3D- och 4D-ultraljud ger volym- och rörelsedimensioner av strukturer. Undersökningar kan göras transabdominellt eller, vid behov, transvaginalt eller via andra ingångar beroende på område och klinisk frågeställning.

Ultraljud används inom obstetrik för att övervaka fosterutveckling och placenta. Andra vanliga områden är ekokardiografi, undersökningar av bukorgan (lever, gallvägar, njurar, pankreas), prostata hos män samt muskuloskeletala vävnader och vaskulär bedömning. Tekniken används också som vägledning vid ultraljudsguidada ingrepp, till exempel nålplacering eller dränering.

Säkerheten är mycket hög vid rutinundersökningar; komplikationer är ovanliga. Begränsningar inkluderar att bildkvalitet påverkas av överliggande vävnad, gas i tarmarna eller patientens byggnad, samt att tolkningen kräver utbildad personal. Ultraljud används ofta som komplement till andra bildmetoder och ersätter inte alltid mer detaljerad diagnostik.