bildkvalitet

Bildkvalitet är en sammanfattad bedömning av hur väl en bild återger den ursprungliga scenen eller avsikten. Den omfattar fysiska och perceptuella egenskaper som skärpa, färgåtergivning, kontrast, detaljrikedom och frihet från artefakter. Begreppet används inom fotografi, videografi, skanning och digital bildbehandling och påverkas av hur bilden fångas, behandlas och visas.

De centrala faktorerna inkluderar upplösning och skärpa (antal pixlar och hur tydligt detaljer återges, ofta förväntat beroende på optik och fokus), färguttryck och färgrymd (hur bred färg omfattas och hur exakt färgerna återges), kontrast och dynamiskt omfång (hur tonalitet uppdelas i skuggor och höjdpunkter).

Brus, kvantisering och kompression påverkar bildens klarhet och naturtrohet. Sensorstorlek, sensoregenskaper och ISO-nivåer styr brusnivån; optik och exponering påverkar skärpa och separation; format och kompression (t.ex. RAW vs JPEG) avgör mängden detaljer och artefakter. Dessutom avgör visnings- eller utskriftsmiljön kvaliteten: färgrymd, gamma, ljusstyrka och enhetens färgåtergivning.

I mätningar används ofta objektiva mått som PSNR eller SSIM, men upplevd bildkvalitet bedöms oftast av betraktaren. Praktiska bedömningar tar hänsyn till hur väl detaljer bevaras i skuggor och högdagrar, hur naturliga färgerna känns, och hur störande artefakter uppträder vid olika visningssituationer. Standarder och riktlinjer varierar mellan stillbild och video, samt mellan olika medier och plattformar.