tänkandet

Tänkandet är de mentala processer som gör det möjligt för människor att bilda idéer, resonera, planera och fatta beslut. Det omfattar uppmärksamhet, minne, perception, språk och problemlösning samt de strategier som används vid bearbetning av information.

Ordet tänkande härstammar från det svenska tänka och används inom filosofi, psykologi och kognitionsvetenskap för att beskriva de operationer som ligger bakom hur vi bildar intryck, drar slutsatser och planerar framåt.

Historiskt har tänkandet studerats ur olika traditioner. Inom filosofi har rationalistiska och empiriska ståndpunkter utmanat vad som räknas som kunskap och hur slutsatser dras. I modern kognitionsvetenskap behandlas tänkandet som mentala representationer och processer som kan studeras med experiment och modellering.

Två breda beskrivningar av tänkandet är System 1 och System 2, enligt Daniel Kahneman: ett snabbt, intuitivt och automatiskt tänkande jämte ett långsamt, analytiskt och kontrollerat tänkande.

Vanliga typer av tänkande är deductivt och induktivt resonemang, abductivt tolkande, samt kreativt och kritiskt tänkande. Tänkandet används i vardagen för problemlösning, beslutsfattande och kommunikation.

Sociokulturella perspektiv betonar att språk, verktyg och social interaktion formar tänkandet; mediering genom redskap och språk påverkar hur vi tänker och lär oss.

Forskning i tänkandet använder metoder som think-aloud-protokoll, beteendeexperiment och neurovetenskapliga avbildningstekniker för att kartlägga hur perception, minne och språk samverkar när vi tänker.