trombosjukdom

En trombosjukdom är ett samlingsbegrepp för tillstånd där blodproppar bildas inom blodkärl och hindrar blodflödet. Propparna kan orsaka lokal syrebristskada eller spridas och orsaka allvarliga komplikationer beroende på plats och storlek. Den medicinska indelningen är ofta venös trombosjukdom och arteriell trombos. Venös trombosjukdom inkluderar djup ventrombos och lungemboli, medan arteriell trombos kan leda till hjärtinfarkt eller ischemisk stroke.

Orsakerna och de bakomliggande mekanismerna för trombosjukdomar beskrivs ofta med Virchows triad: hyperkoagulabilitet (ökad koagulationsbenägenhet), förändringar i blodflödet (stasis eller turbulens) samt endotelial skada. I praktiken kan ärftliga trombofilier (såsom faktor V Leiden, prothrombinmutation) och förvärvade tillstånd som cancer, kirurgi, graviditet, immobilisering, hormonell behandling, rökning och övervikt öka risken för trombos.

Diagnos mäts ofta med klinisk bedömning kompletterad av laboratorie- och bilddiagnostik. D-dimer är en blodmarkör som kan vara förhöjd vid pågående trombos men saknar hög specificitet. Diagnostik av DVT görs vanligtvis med ultraljud av benen, PE med CT-angiografi, och ischemisk stroke med MRI eller CT samt intag av anamnes.

Behandling fokuserar på att förhindra tillväxt av proppen och minska risken för recidiv. Antikoagulantia, först som heparin eller låg-molekylärt heparin och därefter långvarigt med direktverkande antikoagulantia (DOAK) eller warfarin, är grundpelaren. I vissa akuta eller särskilda fall används trombolys eller mekanisk trombektomi. Förebyggande åtgärder inkluderar tidig mobilisering, kompressionsbehandling och antikoagulantiaprofylax vid hög risk, särskilt under och efter operationer. Prognosen varierar beroende på typ och plats av trombosen samt underliggande riskfaktorer, men återfall kan förekomma utan adekvat behandling och uppföljning.