tilstoppning

Tilstoppning, ofta skrivet tillstoppning i svenskt språkbruk, är ett allmänt begrepp som beskriver blockering eller tilltäppning av en kanal eller lumen – till exempel i kroppen eller i ett tekniskt system. Blockeringen kan vara partiell eller fullständig och uppträder ofta som en nedsatt eller helt upphörd flödesförmåga av luft, vätska, föremål eller signaler. Begreppet används inom medicin, teknik och vardagslivet.

Inom medicinen förekommer tilstoppning i olika organ och system. Exempel är nästäppa vid infektion eller allergi; mag-tarmkanalens tillstoppning (ileus) med buksmärta och kräkningar; urinvägstillstoppning med nedsatt urinutsöndring; samt akut luftvägstillstopp som hotar andningen.

Orsakerna varierar med plats och kan vara fysiska hinder (främmande kropp, slem, avlagringar, stenar, tumörer) eller vävnadsödem och inflammation som pressar eller begränsar lumen. Funktionell tillstoppning uppstår när peristaltik eller flöden försvagas eller stängs av, till exempel vid ileus eller andra störningar i motorik och sekretion.

Diagnostik baseras på klinisk bedömning och bilddiagnostik vid behov, såsom röntgen, ultraljud eller CT, samt endoskopi när det är relevant. Behandlingen syftar till att avlägsna eller kringgå blockeringen och kan innefatta konservativ vård (dekompression, vätske- och elektrolytbalans), medicinsk behandling mot inflammation eller infektion, eller mekanisk borttagning samt kirurgi i mer komplicerade fall. Vid akut livshotande tillstånd krävs snabba livsuppehållande åtgärder.

Förebyggande varierar med plats och orsaken till tillstoppningen, och kan innefatta god hygien i avlopp, kost- och vätskebalans, samt undvikande av främmande föremål. Prognosen beror på underliggande orsak och hur snabbt behandlingen ges; många tillstoppningar kan behandlas framgångsrikt, men utebliven behandling kan leda till allvarliga komplikationer.