strålningsläckage

Strålningsläckage är oavsiktlig spridning av joniserande strålning utanför avsedd zon eller behållare. Det uppstår när skydd, avskärmning eller tätningar skadas eller när hanteringen av en radioaktiv källa inte följer säkerhetsrutiner. Det skiljer sig från kontamination, där radioaktiva ämnen finns på ytor eller människor medan själva strålningsfältet sprids.

Vanliga källor är kärntekniska anläggningar, medicinsk strålbehandling, diagnostiska röntgenmetoder och industriell radiografi samt forskning där isotoper används. Även fel i avskärmning eller i hanteringsrutiner kan ge upphov till läckage.

Mätning och övervakning sker bland annat med dosimetrar för arbetstagare, område-mätningar och kontaminationsprov. Vid misstanke om läckage genomförs omedelbara åtgärder för att lokalisera källan, begränsa spridningen och återställa skyddet. Myndigheter följer upp läckage med regler och inspektioner, ofta enligt internationella riktlinjer och nationell lagstiftning, där ALARA-principen står i fokus.

Hälsa och regler: exponering för joniserande strålning kan öka risken för strålsjuka och långsiktiga hälsoeffekter som cancer, särskilt vid höga doser eller långvarig exposure. Exponeringsgränser sätts för arbetstagare och allmänhet, och säkerhetsåtgärder ska hålla doserna så låga som rimligen möjlig.

Förebyggande och hantering: grundläggande åtgärder är korrekt konstruktion, tätningar, avskärmning, underhåll och utbildning. Regelbundna säkerhetstester, täthetskontroller och kontaminationsprov följs av tydliga uppgiftsrutiner. Vid verkligt läckage följs nöduppgifter, området avspärras, källan isoleras och avfall hanteras enligt gällande regler.