strukturreformer

Strukturreformer är politik som syftar till långsiktig ekonomisk tillväxt genom att förändra hur ekonomin fungerar, inte genom efterfrågestimulering. De fokuserar på institutioner, arbetsmarknadens och produktmarknadens funktion, utbildning och innovation samt hållbara socialförsäkringssystem.

Vanliga områden är arbetsmarknadsreformer (ökad flexibilitet, omformad arbetslöshetsförsäkring och aktiva åtgärder), produktmarknadsreformer (avreglering och ökad konkurrens), skatte- och pensionsreformer samt satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur. Offentlig sektor och digitalisering blir ofta en del av reformpaketen.

Genomförandet sker i regel över flera år och kräver politisk enighet. Kortsiktiga kostnader kan uppstå, exempelvis i form av högre arbetslöshet under övergångsperioder eller omfördelningar av resurser.

Effekter är i huvudsak långsiktiga och varierar beroende på design, timing och kontext. Forskning visar att strukturella reformer kan höja potentiell tillväxt och sysselsättning, men resultaten är blandade och riskerna för ökad ojämlikhet måste hanteras.

I internationell politik är strukturreformer centrala i EU:s reformagenda och i OECD-/IMF-bedömningar. I Sverige har arbetsmarknads- och pensionsreformer ofta lyfts fram som nycklar till hållbar tillväxt.