snösmältningar

Snösmältningar är processen där snö övergår från fast till flytande form när energi tillförs snölagret och dess temperatur når eller överstiger noll grader Celsius. Smältningen följer snöpackens energibalans: solstrålning, värme från luften och latent samt sensibel värme som överförs via vind och mark. För att smälta ett kilogram snö krävs cirka 334 kilojoule latent värme för vattnets smältning.

Faktorer som påverkar smältningen inkluderar strålningsintensitet, temperaturförhållanden, vind och snöpackens fysiska egenskaper som densitet, kornstorlek och struktur. Ny snö har hög albedo och speglar mycket av solstrålningen, medan äldre eller förorenad snö absorberar mer energi och smälter snabbare. Snöpackens metamorfoser, till exempel bildandet av is- eller kristallstrukturer, förändrar smältningens väg och vattenhållningen.

Smältvatten bildas vid snöytan och kan tränga ned genom snötäcket eller rinna över ytan. Om perkolationen är långsam kan vatten samlas i snötäcket eller leda till ytvattendrag och lokala översvämningar, särskilt under vårfreshet. Smältning bidrar därför till förändringar i markens vattenförsörjning och i avrinningen till ytvattendrag och grundvatten.

Med klimatförändringar prognostiseras tidigare start av snösmältningen, längre smältperioder och förändringar i vattenresurser, jordbruk och översvämningsrisker. Övervakning av snösmältningar sker genom mätningar av snödjup och snövatteninnehåll (SWE), snöövervakning samt fjärranalys med satelliter och LiDAR.