snölagret

Snölagret, eller snöpacken, är den del av snön som vilar över marken under en viss period i ett område. Det bildas genom att snön faller, packas och omvandlas under flera dagar och veckor, och påverkas av temperatur, vind och nederbörd. Lagret är vanligtvis stratifierat i olika lager med skiftande densitet, fukt och kristalltyp, vilket gör tjocklek och struktur mycket lokalt varierande.

Snölagrets struktur uppstår genom metamorfos av snökristallerna. Under kalla perioder växer små kristaller och bildar skikt med varierande hållfasthet; vindförhållanden kan flytta snö och skapa tätare eller lättare lager. Ibland uppstår svaga skikt, exempelvis av kristaller nära ytan eller i djupare lager, vilket kan göra snöpacken instabil och öka lavinrisken när ovanliggande lager belastas.

Övervakningen av snölagret sker genom fältstudier, snöprofiler och tester i snögravar där man mäter densitet, fukt och kornstorlek samt skiktstruktur. Snöprofilen hjälper till att bedöma lagerstyrkan och eventuella svaga skikt. Snövikt och vatteninnehåll mäts ofta som snösmältvattenekvivalents (SWE). Laveprognoserna baseras på faktorer som lagerstyrka, last och vind.

Snölagret har stor betydelse för miljön och samhället. Det fungerar som en isolering mot marken och reglerar marktemperaturen, vilket påverkar växter och markorganismer. Det är också en viktig vattenresurs; vårflodens volym beror till stor del på snösmältning under vår och tidig sommar. Klimatförändringar kan påverka nederbördsmönster, temperaturer och därmed snölagrets tjocklek, varaktighet och stabilitet.