snöpartiklar

Snöpartiklar, eller snökristaller, är iskristaller som bildas i kalla moln när vattenånga depositioneras direkt på isytor runt underkylda partiklar. Kärnbildning och därefter tillväxt av kristaller sker vid temperaturer under 0 °C och i närvaro av översaturerad vattenånga. Kristallerna växer beroende på temperatur och fuktighet och kan sammanfogas till större snöflingor när flera kristaller binder samman.

Snöpartiklar varierar från enkla hexagonala plattor eller prismor till mer komplexa dendriter. Många snöflingor är aggregat av flera kristaller och uppvisar oftast sexsidig symmetri. Formen styrs av rådande temperatur-, fukt- och tryckförhållanden under bildningen och kan förändras under färden till marken genom sublimation och snötäckets packning.

Enskilda kristaller är vanligtvis 0,2 till 2 millimeter i diameter; snöflingor kan vara betydligt större när flera kristaller hänger ihop. Nyfallen snö har låg densitet och hög porositet, cirka 0,1–0,9 g/cm3 beroende på luftinnehåll. Nyfallen snö reflekterar mycket solljus (hög albedo), medan metamorfos inom snötäcket kan reducera albedon över tid.

Betydelse och processer: Snöpartiklar påverkar klimat och vattenresurser genom att lagra färskt vatten i snötäcken och genom att reflektera solljus. Snöns struktur ändras genom sublimation och metamorfos inom snötäcket, samt genom vind och temperaturförändringar, vilket påverkar densitet, vatteninnehåll och genomsläpplighet. Fält- och satellitobservationer ökar förståelsen av snötäcke och snövattnets tillgänglighet.

Forskning: Studier inom kristallografi, meteorologi och hydrologi undersöker snöpartiklars bildning, morfologi och roll i klimatet.