smärtområden

Smärtområden, eller smärtfördelning, avser de regioner i kroppen där en person upplever smärta vid ett tillstånd. Att kartlägga smärtområden används i klinisk bedömning för att stödja diagnos, bedöma sannolik etiologi och planera behandling. Smärtan kan vara lokal, regional eller diffust fördelad.

Smärtområden uppvisar olika kartläggningsmönster. Nociceptiv smärta är ofta lokal till den vävnad som är skadad. Neuropatisk eller radikulär smärta följer nervbanans dermatomer, vilket skapar tydliga band över kroppen. Visceral smärta kan upplevas som refererad smärta i andra kroppsdelar via konvergens i ryggmärgen. Exempel är gallstenssmärta som kan upplevas i höger skulderblad och över bröstkorgen, eller anginös smärta som kan stråla till armen eller käken. Att känna igen mönster hjälper till att skilja mellan olika etiologier.

Bedömning av smärtområden innefattar anamnes och kroppskartor där patienten markerar smärtans utbredning, samt skalan för smärtintensitet (t.ex. NRS eller VAS). Vidare undersökning fokuserar på rörelsebegränsningar, neurologiska tecken och tecken på radikulopati. I vissa fall används bilddiagnostik eller neurofysiologiska tester.

Betydelsen av att kartlägga smärtområden ligger i möjligheten att stödja differentialdiagnostik och behandlingsplan samt följa behandlingens effekt över tid. Det är viktigt att notera att smärtupplevelsen är subjektiv och kan variera mellan patienter och över tid.