smakförändring

Smakförändring är en förändring i hur smaken upplevs i munnen. Smak upplevs vanligtvis via fem grundsmaker: sött, surt, salt, bittert och umami, men förändringen kan också vara en konstant metallisk, kemisk eller obehaglig smak. Smakförändringar kan vara tillfälliga eller långvariga och förekommer hos personer i alla åldrar.

Orsakerna är varierade. Läkemedelsbiverkningar är en vanlig orsak och kan förekomma vid antibiotika, vissa blodtrycksmediciner, antidepressiva och andra läkemedel. Cancerbehandling, särskilt strålning mot huvud- och halsområdet eller kemoterapi, kan påverka smakförmågan. Infektioner i övre luftvägarna, muntorrhet (xerostomi), tandproblem och svampinfektion i munnen kan ge förändrad smak. Bristsjukdomar som zink, järn eller vitamin B12 samt andra sjukdomstillstånd som diabetes, njur- eller leversjukdom eller sköldkörtelrubbningar kan bidra. Livsstilsfaktorer som rökning, alkoholbruk och graviditet kan också spela en roll. I många fall är orsaken multifaktoriell.

Vid bedömning tas anamnes och medicinlista noggrant, och en undersökning av munhåla och tänder görs. Blodprover kan tas för att utvärdera järnstatus, B12, folat, zink och sköldfunktion. I vissa fall kan specialistbedömning hos allmänläkare, öron-näsa-hals-läkare eller tandläkare vara nödvändig.

Behandlingen är orsaksspecifik och fokuserar på att ta bort eller justera den utlösande faktorn, förbättra munhygien, behandling av muntorrhet och eventuell näringstillskott vid brist. Prognosen är varierande; många återgår till det normala när orsaken hanteras, medan andra upplever långvariga förändringar.

Se också dysgeusi, ageusia och hypogeusi.