slamåtervinning

Slamåtervinning avser hantering och återanvändning av slam från avloppsreningsverk. Slammet innehåller näringsämnen och organiskt material som kan utnyttjas som energi- eller gödningsresurs. Målet är att minska avfall och skapa värde genom tekniker som biogasproduktion, näringsåtervinning och användning som jordförbättringsmedel eller i industrisammanhang. Innan användning i jordbruk krävs hygienisering och uppfyllande av kvalitetskrav.

Behandlingen sker vanligtvis i steg: slam tättas och samlas, därefter genomgår det anaerob digestion som minskar patogener och producerar biogas; efter behandlingen dewateras och hygieniseras slammet. Den behandlade produkten kan sedan användas som gödsel eller jordförbättringsmedel, eller vidarebehandlas till biosolids, kompost eller pellets, samt energiåtervinnas genom förbränning eller gasifiering. Under senare tid fokuseras även på effektiv fosfor- och näringsåtervinning ur slammet.

Reglering: EU-lagstiftning och svenska myndigheter reglerar slamåtervinning. Krav på hygienisering, reduktion av patogener och begränsningar av tungmetaller, PFAS och mikroföroreningar, samt krav på provtagning, dokumentation och tillsyn vid användning i jordbruk.

Fördelar och utmaningar: slamåtervinning främjar resurseffektivitet, energiproduktion och hållbart jordbruk. Utmaningar inkluderar risker kopplade till föroreningar, investeringar och driftkostnader, lukt och allmänhetens uppfattning, samt behov av noggrann övervakning och teknik.

Trender: ökad energiåtervinning i reningsverk, utveckling av metoder för fosforåtervinning och användning av behandlat slam i jordbruk under trygg och reglerad form, samt nya tekniker som förbehandling och termisk behandling och användning av digestat i markprodukter.