förbehandling

Förbehandling är en uppsättning åtgärder som genomförs före den huvudsakliga processen för att förbättra resultatet, kvaliteten eller driftsäkerheten. Syftet är oftast att avlägsna hinder, konditionera material eller data och göra processen mer pålitlig och kostnadseffektiv. Genomförandet anpassas till materialets egenskaper och till det slutliga målet.

Inom olika områden används förbehandling på olika sätt. I vatten- och avloppsbehandling används förbehandling för att avlägsna suspenderade partiklar, justera pH och skydda efterföljande behandlingar. Vanliga metoder är filtrering, sedimentering, flokulering och avfettning. Inom yt- och materialteknik används förbehandling för att rengöra ytor, avlägsna fett och oxider, samt öka vidhäftningen innan målning eller plätering. Metoder inkluderar mekanisk rengöring, kemisk tvätt, avfettning, slipning eller etsning samt plasma- eller jonbehandling.

I analytisk kemi och laboratoriearbete innefattar förbehandling av prover ofta nedbrytning eller extraktion, uppslamning eller torkning samt filtrering för att avlägsna lösningsmedel och jämna koncentrationer inför mätningar. Även inom biomedicin och livsmedelsforskning används förbehandling för att bevara provens integritet och underlätta senare analyser.

Inom data- och bildbehandling används termen förbehandling för att rengöra och standardisera data eller bilder innan analys eller modellering, till exempel genom borttagning av felvärden, normalisering, skalning och olika transformationer. Viktiga överväganden är att förbehandlingen inte orsakar oönskade förändringar och att den är reproducerbar, kostnadseffektiv och miljöanpassad.