energiåtervinnas

Energiåtervinning betecknar processer som utnyttjar energin i avfall eller andra restprodukter genom att omvandla den till elektricitet, värme eller bränsle. Syftet är att ta tillvara den kemiska energi som skulle gå förlorad vid deponering eller obrukad nedbrytning, samtidigt som mängden fossila energikällor kan minskas.

Vanliga metoder är förbränning i avfallseldade kraftvärmeverk med energiåtervinning, som ofta producerar både el och fjärrvärme; anaerob nedbrytning i biogasanläggningar som ger biogas för kraft, värme eller uppgradering till biomethan; samt mer avancerade teknologier som gasifiering och pyrolys som kan generera syntesgas för el eller kemikalier.

Energiåtervinning kompletterar materiell återvinning och är en del av cirkulär ekonomi. Den gör att delar av avfallet som inte går att återvinna kan användas som energiresurs, vilket bidrar till minskat avfall, minskad användning av fossila bränslen och minskade utsläpp jämfört med deponering.

Miljöaspekter: moderna anläggningar har flerstegs utsläppskontroll som filtrerar ämnen som NOx, sot och dioxiner; hanterar även restprodukter som aska. Energiåtervinning kräver noggrann livscykelanalys och lokala energibehov för att bedöma nettoeffekten, eftersom nyttan varierar med teknik, energimix och avfallssammansättning.

Regelförutsättningar: i EU och många länder regleras energiåtervinning av avfalls- och miljölagstiftning samt utsläppsnormer. Enligt avfallshierarkin prioriteras återvinning framför energiåtervinning, som ändå ses som bättre än deponi när återstående avfall inte kan återvinnas.