riskberäkningar

Riskberäkningar är metoder för att uppskatta sannolikheten och konsekvenserna av negativa händelser med syfte att stödja beslutsfattande och riskhantering. Generellt används en relation där risk ofta definieras som sannolikhet x konsekvens, men i praktiken innefattar riskberäkningar flera dimensioner såsom tidsaspekter, exponering och sårbarhet. De används inom en mängd områden, däribland teknik, finans, miljö, arbetsmiljö och hälso- och sjukvård, för att bedöma hot och hur dessa kan påverka mål och verksamhet.

Metoderna för riskberäkningar delas ofta in i kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Kvalitativa metoder inkluderar riskmatriser och expertråd där risker bedöms utifrån bedömd sannolikhet och allvarlighetsgrad utan att nödvändigtvis använda numeriska data. Kvantitativa metoder bygger på numeriska data och modeller, exempelvis sannolikhetsfördelningar, Monte Carlo-simuleringar, händelse-träd- och fel-tree-analys, samt känslighetsanalyser. Inom finans används även mått som risk och värde i risiko, villkorsbaserad förväntad förlust och andra riskmått. Resultaten används för att prioritera åtgärder och resursfördelning samt för att kommunicera osäkerhet till beslutsfattare.

Processen för riskberäkningar innefattar normalt identifiering av risker, beskrivning av scenarier, uppskattning av sannolikheter och konsekvenser, beräkning av risknivåer, åtgärdsplanering och uppföljning. Viktiga begränsningar är datakvalitet, modellantaganden och osäkerheter som kan påverka resultatens tillförlitlighet. Relevanta standarder och ramverk, som ISO 31000 och EN 31010, ger principer för hur riskberäkningar ska genomföras, dokumenteras och granskas inom en organisation.