provformatet

Provformatet är begreppet som beskriver hur ett prov eller en examination är konstruerat, genomfört och bedömt. Det påverkar vilka kunskapsmål som testas, hur elever visar sina färdigheter och hur resultaten tolkas. Inom svensk utbildning används provformatet både på skolnivå och i nationella sammanhang.

Vanliga format innefattar skriftliga prov (till exempel uppgifter med långa svar, korta frågor, essäer, flerval), muntliga prov, praktiska eller uppvisningsprov, samt portföljer där elevens samlade arbete över tid bedöms. I flera ämnen används också kombinationer av format, digitala prov eller hemuppgifter.

Bedömningen baseras vanligtvis på föreskrivna bedömningskriterier och betygsskala. För vissa prov används rubriker eller bedömningsmallar som beskriver vilka kunskaps- och färdighetsmål som bedöms och hur olika nivåer ger betyg.

Kvalitet och rättvisa i provformatet uppmärksammas genom begrepp som reliabilitet, validitet och tydlighet i instruktioner. Tillgänglighet och anpassningar är vanligt förekommande, exempelvis extra tid, alternativa arbetsformer eller stöd i form av ljud och text.

I Sverige regleras ofta provformatet av nationella styrdokument och av Skolverket samt skolans egna läroplaner. Nationella prov i vissa ämnen används för jämförelser mellan skolor, medan övriga provformat används i vardaglig undervisning för formativ och summativ bedömning.

Historiskt har provformatet utvecklats från enbart skriftliga uppgifter till mer varierade bedömningsformer som kombinerar kognitiva krav med praktisk färdighet, kommunikation och kreativt tänkande.