problemdefiniering

Problemdefiniering är processen att noggrant formulera och avgränsa ett problem innan man söker lösningar. Den syftar till att skapa en gemensam förståelse av vad som inte fungerar eller vad som behöver uppnås, samt att lägga en tydlig grund för vidare analys och design.

En god problemdefinition beskriver nuläget och det önskade tillståndet, identifierar gapet mellan dem, och anger avgränsningar samt orsaker och konsekvenser. Den pekar ut relevanta intressenter och vilka krav som är viktiga för beslut och framgångskriterier.

Processen innefattar ofta kartläggning av intressenter, insamling av krav samt analys av orsakerna till problemet. Vanliga metoder är problemstatement, varför-analys (5 varför) och orsaksdiagram som stöd för att enas om kärnproblemet och dess påverkan. Det är vanligt att iterera mellan insamling och definiering när ny information uppstår.

Nyckelfaktorer i en bra problemdefinition är tydligt språk, mätbara mål, specificerad omfattning (scope), identifikation av antaganden och begränsningar samt kriterier för hur framgång mäts. En stark problemdefinition gör det möjligt att utvärdera och jämföra olika lösningar mot samma mål.

Relationen till andra faser är central: problembilden utgör ingången till kravställning, lösningsdesign och utvärdering. Den bör vara iterativ; uppdateringar av problemformuleringen kan behövas när nya insikter uppstår eller om omständigheterna ändras.

Exempel: Ett e-handelsbolag upplever längre orderbearbetningstider under högtrafik. Problemdefinition: "Genomsnittlig orderbearbetningstid överstiger 2 dagar under 20% av veckan, vilket försämrar kundnöjdheten." Intressenter: kunder, logistik, kundtjänst. Mål: minska förekomsten av längre tider och höja kundnöjdheten till målvärde X.