preferenserna

Preferenserna är ett begrepp som används för att beskriva hur individer rangordnar olika alternativ utifrån vad de föredrar. Begreppet är vanligt inom ekonomi, beslutsforskning och filosofi. När man talar om preferenserna syftar man ofta på en persons sammanlagda preferensordning eller på en grupps kollektiva preferenser.

Inom ekonomin antas preferenserna vara kompletta och transitiva samt att de kan representeras av en nyttofunktion. Kompletthet innebär att för varje par alternativ a och b anser man att antingen a är bättre än b, eller b bättre än a, eller att de är lika. Transitivitet innebär att om a föredras framför b och b föredras framför c så föredras a framför c. Icke-mättnad innebär att mer av ett gott vanligtvis är bättre än mindre, vilket gör det möjligt att härleda efterfrågan ur nyttan.

Preferenser mäts ofta genom avslöjad preferens, som bygger på observerbara val, eller genom påstådda preferenser, som hämtas från intervjuer och frågeundersökningar. Den avslöjade preferensteorin används för att undersöka vilka val personer verkligen gör, medan påstådda preferenser används när faktiska val inte är tillräckliga eller tillgängliga.

Normativt används preferenser som mått på välfärd i preferensutilitarism och inom besluts- och etikforskning. Kritik riktas mot att preferenser kan vara felinformerade, manipulerade eller oegentligt representerbara, samt att de inte nödvändigtvis överensstämmer med moraliska eller sociala värden.

Se även: preferensutilitarism, nyttoetik, besluts- och valteori, beteendeekonomi.