portföljval

Portföljval är beslutsprocessen där investeraren bestämmer hur ett sammanlagt kapital ska fördelas mellan olika finansiella tillgångar för att uppnå en önskad balans mellan avkastning och risk. Huvudfrågan är hur man maximerar förväntad avkastning givet en given risknivå eller hur man minimerar risk under en viss avkastning. Portföljval är centralt inom finansiell ekonomi och ligger till grund för hur både privatpersoner och institutioner utformar sina tillgångsportföljer.

Den formella ramen utvecklades av Harry Markowitz i slutet av 1950-talet och kallas ofta mean-variance-portföljteori. Genom att beskriva tillgångars förväntade avkastning, risk och hur avkastningarna samvarierar kan investeraren välja vikter i olika tillgångar så att den förväntade avkastningen och risken uppfyller sina preferenser. En effektiv front uppstår där inga andra portföljer ger högre avkastning utan ökad risk. Den tangentportfölj som ger högst sharpe-kvot i förhållande till en riskfri ränta används ofta som referens för optimal allokering när en riskfri tillgång föreligger.

Viktiga begrepp inom portföljval är diversifiering, risk-return-traditionen och olika riskmått såsom varians eller standardavvikelse. Teorin används som optimeringsproblem: maximera förväntad avkastning under en begränsning på acceptabel risk, eller minimera risk under en krav på viss avkastning, ofta med budget- och constraints. I praktiken uppstår osäkerhet i uppskattningar av avkastning och korrelationer (estimeringsrisk), samt transaktionskostnader och skatter som påverkar valet.

Utvidgningar inkluderar multi-period-portföljval och modeller som tar hänsyn till tidsdynamik samt alternativa riskmått som VaR och Expected Shortfall. Sambandet till CAPM illustrerar hur marknadsportföljen och systematisk risk påverkar de förväntade avkastningarna i kombination med riskfria räntan.

Användningsområden är breda: finansiell rådgivning, pensionsfonder, kapitalförvaltning och robo-rådgivning. Portföljval används för att anpassa tillgångsallokering efter mål, tidshorisont och riskbenägenhet.