plasmacellernas

Plasmacellernas bildning sker från B-lymfocyter när dessa aktiveras av ett antigen och får hjälp av T-hjälparceller. De finns främst i sekundära lymfoida vävnader som lymfkörtlar och mjälte samt i benmärgen, där vissa plasmaceller kan leva länge och kontinuerligt producera antikroppar.

Deras huvudsakliga funktion är produktion och sekret av antikroppar (immunglobuliner). Genom massiv proteinsyntes sekreterar plasmaceller immunoglobuliner som cirkulerar i blodet och utsöndras i vävnader för att känna igen och neutralisera patogener, toxiner och andra främmande ämnen. Plasmaceller har ett utvecklat endoplasmatiskt retikel och Golgiapparat för att stödja den höga proteintillverkningen.

Normalt bidrar plasmaceller till humorala immunförsvaret och immunologiskt minne efter infektion eller vaccination. I vissa sjukdomar uppstår kloner av onormala plasmaceller som kan ge upphov till plasmacellssjukdomar, till exempel multipelt myelom eller plasmocytom. Dessa tillstånd kan leda till överproduktion av en monoklonal antikropp (M-protein) och orsaka skador i njurar, skelett eller andra vävnader.

Sammanfattningsvis spelar plasmaceller en central roll i den adaptiva immuniteten genom att generera och frisätta antikroppar, vilket gör dem viktiga både för normalt försvar och för vissa sjukdomstillstånd.