nollbaserad

Nollbaserad är ett adjektiv som används i ekonomiska sammanhang för att beskriva en metod som ofta kallas nollbaserad budgetering. Kärnan i begreppet är att varje budgetperiod börjar från noll och att varje kostnad och aktivitet måste motiveras på nytt under perioden, i motsats till traditionell inkrementell budgetering där föregående års budget oftast ligger till grund och bara små justeringar görs.

Processen innebär att alla aktiviteter kartläggs och att kostnader, resurser och nyttor bedöms utifrån nuvarande behov och mål. Varje aktivitet kräver tydlig motivering, målformulering och kostnadsberäkningar samt bedömning av nytta. Beslut om resursfördelning grundas i denna analys och hela budgeten kan omfördelas för att bättre stödja prioriterade insatser.

Användningen av nollbaserad budgetering är vanlig i offentliga sektorn, särskilt bland kommuner, regioner och myndigheter, där betalningsflöden och politiska prioriteringar ska speglas i resursanvändningen. Begreppet har även använts inom näringslivet som ett verktyg för kostnadskontroll och strategisk styrning. Begreppet populariserades internationellt av Peter Pyhrr på 1970-talet.

Fördelar med metoden inkluderar ökad kostnadskontroll, bättre synlighet av faktiska behov och möjlighet att omprioritera resurser utifrån dagens mål. Kritiker pekar på metodens tidskrävande natur, krav på omfattande underlag, och risken för kortsiktigt fokus eller suboptimeringar när politiska eller organisatoriska faktorer trängs in i beslutsprocessen.